Y-länken - nu med trafikeringsförslag

När olika järnvägsprojekt presenteras så är det klokt att visa hur de är tänkta att kunna trafikeras. Det görs inte alltid. Många gånger är infrastrukturbyggare fullt uppe i konstruktioner och annat och ibland kanske man glömmer hur anläggningen är tänkt att trafikeras när den väl är färdig.

Här kommer därför trafikeringsförslaget för Y-länken som blir en del av Götalandsbanan. Det innehåller pendeltåg, regionaltåg, regionalsnabbtåg samt andra snabbtåg som går med få uppehåll på sträckan.

Tågen utnyttjar både gamla och nya banan. Pendeltågen går mellan Göteborg och Landvetter flygplats via Mölnlycke, som då får ganska tät trafik. Regionaltågen mellan Göteborg och Borås är uppdelade på två linjer. En linje går på gamla banan i väster och den nya i öster. Den andra linjen går tvärtom. Fördelen med det är att tågen som går längs den gamla linjen kommer ut på den linjen efter halva sträckan. Skiftet mellan banorna sker vid stationen Bollebygd/Kråktorp. Det ger attraktiva restider för boende och verksamma längs linjen och samhällen som Landvetter, Hindås och Sandared kan utvecklas.

De snabba regionaltågen och snabbtågen går givetvis hela sträckan på den nya banan, med uppehåll vid Landvetter flygplats och Bollebygd/Kråktorp. Tågen kan efter Borås fortsätta mot Ulricehamn, Jönköping eller ner mot Värnamo.

I Borås ansluts den gamla banan genom en tunnel under gamla regementet får en genemsam linjesträckning med Götalandsbanan in mot Borås. Istället för att lägga Viskadalsbanan i en lång tunnel till ingen större nytta mer än att lite mark frigörs, så ger en anslutning av Göteborgsbanan desto större nytta genom att banan får en betydligt kortare sträckning än dagens. I Borås anluts banan till de andra linjerna och även med en en anslutning till Götalandsbanan. 

Det finns en lösning med både en ny nedsänkt Götalandsbana och bibehållen befintlig station i markläge vid Borås C. Men det kommer jag tillbaka till senare.

Skall man debattera invandrings- och integrationspolitik?

Vissa diskussioner inom politiken är lätta att ta, som om man skall köra buss eller spårvagn eller om man skall få köra i 40 eller 50 km/tim tätort. Att bara hålla sig till trafikpolitik känns lite fegt faktiskt. Det finns många områden som är svårare och mer tuffa att debattera, som till exempel invandrings- och integrationspolitik.

Varför behöver då det finnas en debatt om denna politik? Debatteras den inte tillräcklig ofta? Vet "vi" inte redan vad som är rätt och vad som är fel? Finns inte redan alla fakta och känslor på bordet?

Nej, det är nog inte så. Det finns mycket som behöver diskuteras för att lyckas med en bra invandrings- och integrationspolitik. Jo, jag anar att någon redan undrar varför jag delar upp den i två delar, men jag kommer till det längre fram i bloggandet. Jag är medveten om att de två hänger intimt samman.

Orsaken till att mer debatt behövs är att den idag helt domineras att högern och vänstern. Om någon av dem kommer med ett inlägg så svarar givetvis den andra sidan. Med mycket känslor och lite fakta. Men vad händer i den politiska mitten - varför är det så tyst där? Vad tycker egentligen alla de som befinner sig där - i mitten alltså? Tycker de lite som högern och lite som vänstern eller tycker de något annat? Det borde politiken vara mer intresserad av att ta reda på.

Jag tror heller inte att man bekämpar rasism genom att låta högern och vänstern stå för hela debatten. Nu måste vi som är i mitten in i spelet, utan att använda oss av högerns eller vänsterns retorik. Om ni undrar vilka jag menar med mitten så syftar jag på flera väljargrupper inom Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Moderaterna.

Jag kommer tillbaka igen - då med vilka ämnen som jag tror är intressanta att diskutera. Hej så länge.