En karta som behöver sparas för framtiden

Lägger in en karta här som behöver sparas för framtiden. Kanske kan den komma till användning när det blir fart på projektet. Kartan är framtagen av mig och mina kollegor i maj 2012.

Karta över höghastighetsnät / höghastighetskarta

Ostlänken med både regionaltåg och snabbtåg

Även om det inte är någon särskild fart på byggandet av höghastighetsbanor så sker en hel del planering för sådana. Ostlänken är väl en av de linjer där planeringen har hunnit längst. Men som vanligt inom planering så behöver den uppdateras efterhand som kraven på kapacitet och attraktiv trafik ökar. Förr i tiden var det lättare att planera järnväg. Om en ny linjedel byggdes så planerades för rivning för den gamla linjen. Det kanske inte är så konstigt om det rör sig om några enstaka kilometer linjeomläggning. Men det blir konstigare om man per automatik förutsätter att en gammal bandel kan rivas bara för att den ersätts av en ny.

I den tidiga planeringen av Götalandsbanan på delen Göteborg-Borås förutsattes att den gamla banan kunde rivas och trafiken skulle upp på den nya banan. Pendeltåg, regionaltåg, godståg och snabbtåg. Kapaciteten ansågs räcka och om det blev trångt så kunde man väl alltid bygga några stationer för förbigång av långsamma tåg. Nu vet man bättre och den gamla banan planeras användas för pendeltåg och regionaltåg. På sträckan mellan Göteborg och Mölnlycke lär det dock bli trångt ändå. Om banan byggs i föreslagen sträckning behövs kanske fyra spår i en krokig sträckning. Det blir inte mycket höghastighet av det!

I planeringen av Ostlänken mellan Järna och Norrköping har föreslagits en ny bana och att den gamla kan rivas. Det blir en station vid Skavsta flygplats och en slinga in till Nyköping. Vid utredningen av banan kom man fram till att denna variant med slingan till Nyköping gav bäst samhällsekonomi, även om det redan idag finns en bana till Nyköping C. En station i Vagnhärad - på nya banan - är också planerad. Det blir andra ord ganska tätt mellan uppehållen på höghastighetsbanan.

Ökar tågtrafiken tillräckligt mycket så blir det kanske även där tal om längre sträckor med kompletterande spår. Inte för att det ger så mycket högre kapacitet med tanke om att regionaltågen skall sakta in och stanna vid uppehållen. På tal om ekonomi så är det ju också så att det finns en kostnad för rivning av den gamla banan - en post som antagligen inte existerar inom samhällsekonomi. Men det blir antagligen enklare att planera för rivning. Och alternativet med regional cykelväg är inte realistiskt för långväga pendling.

Det borde även på denna länk vara klokt att behålla den gamla banan och bygga anslutningar till höghastighetsbanan på väl valda platser. Då kan även orter som Åby, Krokek/Kolmården, Jönåker, Enstaberga, Lästringe och Hölö få uppehåll med regionala pendeltåg som går Norrköping-Nyköping-Södertälje. Några snabbare regionaltåg kan gå delar av sträckan på höghastighetsbanan och sedan in på den gamla banan.

Någon som tycker det här låter konstigt eller krångligt? Skall inte infrastruktur vara enkel utan en massa komplicerade stationer och avgreningspunkter? Det blir ju lättare att planera om det inte är så mycket att hålla reda på. Svaret är nog nej. I de flesta länder som har byggt höghastighetsbanor så behålls de gamla banorna och anslutningar byggs. I Spanien är det till och med anslutningar för tåg som kör på både normalspår och bredspår. Det problemet har vi ju inte i Sverige.

Nog med synpunkter om vad som är dåligt - det gäller ju att visa vad som är möjligt att genomföra också. Så här kommer en linjekarta som visar hur trafiken på Ostlänken skulle kunna fungera. Bra pendeltågstrafik på gamla banan och snabb snabbtågstrafik på den nya banan.

Så här ser det ut:

Planering är inte till för att få en enkel infrastruktur - utan till för att få en funktionell infrastruktur!

Här en karta med vit bakgrund:

Slå ned spikarna om ni tänkt fortsätta köra tåg på spåret!

Under senare tid har frågan om brister i underhållet av våra järnvägar varit uppe till debatt. Det är ju inte så konstigt eftersom det på många håll har klagats just på brister i underhållet - en lite mildare beskrivning än slarv eller "glömt bort". Om det är brister som är tänkta att åtgärdas så får man ju lita på att det blir så. Jag tror inte det beror på slarv. Men det kan kanske bero på att anmärkningar som görs inte åtgärdas av olika skäl. Ett skäl kan väl vara att man bedömer anmärkningen som att den kan lämnas utan åtgärd. Ett annat att man har sänkt nivån på underhållet av olika skäl. Ytterligare ett skäl skulle kunna vara att man inte bör anmärka på vissa brister och därför kommer bristerna inte heller att åtgärdas eftersom de inte existerar på pappret.

Om det är så att man drar ned på underhållet, så måste man ställa sig frågan på vilken grund man beslutar om detta. Det sägs ibland i att "det inte finns pengar", men det är ju inte sant. Pengar finns ju - det är ju bara frågan vad de används till. Det görs också en del utredningar om sådant här - om det är lönt att underhålla eller inte. Och en del som arbetar med teoretisk ekonomi kan till och med hävda att det inte är lönsamt att underhålla eller reinvestera (upprusta till ursprunglig standard) om det inte kommer att ge några effekter för de resande i form av kortare restider. Men med ett sådant resonemang kan man ju egentligen låta allting förfalla och sedan bygga nytt istället.

En upprustning av 43 kilometer järnväg mellan Borås och Herrljunga kanske kostar runt 200 miljoner kronor och det kan tyckas dyrt. Ett argument mot sådana här upprustningar brukar vara - förutom att pengar inte finns - att resandet jämförelsevis bara är någon procent av resandet på "stora" banor, exempelvis den framtida Västlänken, som kommer att kosta ca 20 miljarder kronor. Men dividera för skoj skull 200 miljoner med 20 miljarder och se vad resultatet blir!

Det här är inte den enda banan i behov av upprustning - det finns flera av dem i västra Sverige och Småland.

Bilden ovan visar en gammal sliper i Sparsör utanför Borås i april 2011. På flera av de andra sliprarna sitter spikarna löst med ett glapp på några centimeter. Skall förresten kolla om den murkna slipern är utbytt nästa gång jag är där.