onsdag 4 november 2015

När planering blir dyrare än själva bygget

Inom trafikplanering blir det ju av naturliga skäl mycket planering och utredning. Före man ska bygga något måste man se om det behövs och hur det skall utföras. Det kan skilja mycket beroende på hur mycket som behöver göras. Ska det byggas en järnvägstunnel under en stad så är det många timmar som går åt. Är det en liten cykelbana, ett övergångsställe eller en busshållplats så kanske det kan gå lite snabbare.

När man skall bygga något sådant så gör man normalt en liten studie, eller en liten utredning, och sen ritar man ett förslag på hur det skulle kunna se ut. Ett förslag som uppfyller det man vill uppnå. Så har det oftast gjorts och de som jobbar med sådana här grejor är tekniker och ingenjörer.

Men det har blivit annorlunda de senaste åren. Utöver de som jobbar med teknik, arkitektur, landskapsarkitektur, kulturgeografi m.m. så har det ställts nya kamerala och administrativa krav på att man skall beskriva och dokumentera förslag, åtgärd och bygge på ett helt annat sätt än förr. Förr gällde ritningar (en skiss som visar hur det ska se ut), men nu är det mer olika skrivningar i handlingar som har blivit viktiga. Det kan till exempel röra sig om att man skriver på svenska, att de som jobbar med jobbet verkligen kan det de skall jobba med, att de har gått i skola, att de vet IT-rutiner, att de vet adressen till beställaren m.m. Och sedan skall de som kan jobba med det granskas av några andra som har eller inte har kompetens att granska det.

Nu blir det både jobbigt och dyrt;
Det här leder till att till exempel en vanlig enkel busshållplats som kostar € 20 000 att bygga, kostar ungefär € 40 000 i utrednings- och projekteringskostnader. De som beställer uppdraget att bygga busshållplatsen tycker att man ska göra alla utredningar, oavsett vad det kostar, men givetvis med en budgetram som skall vara återhållsam. Det hade väl varit OK om det vore ett privat företag som gjorde det, men nu är det skattepengar som går åt till det, så det blir ju i slutänden mindre pengar till åtgärder, vilket inte är bra.

Nu vet jag att vi som är konsulter brukar invända mot det här och säga att ju mer utredningar vi gör, desto mer pengar kommer in (till konsultföretaget). Men vi har ett lite större ansvar och skall inte använda skattepengar till att utreda självklarheter, typ ett nytt övergångsställe, en ny busshållplats eller något annat som är enkelt och självklart att bygga.

Nu kan man inte skylla allt på oss som är konsulter. På de statliga och kommunala myndigheterna blir det mer och mer vanligt att man vill upphandla såväl stora som små utredningsjobb. För att vara säkra ber man om mer och mer utredningar. De blir dessutom mer och mer detaljerade, så det som från början var en enkel skiss blir till något som kallas "fullständigt förfrågningsunderlag". Allt skall redovisas, och skall vara ritat i detalj. Sen när det är färdigt skall det ritas en gång till - av den som fått jobbet att projektera, och den konsulten får kanske inte se det som gjordes tidigare, så de får kanske göra om allting igen.

Vet att det här låter krångligt, men det är faktiskt så. Det blir mycket pengar och mycket dubbeljobb för något som egentligen borde vara ganska så enkelt.

Jämför gärna det hela med en vanlig ombyggnad av ditt kök hemma. Skulle du vilja lägga € 15000 på ombyggnaden och € 30000 på utredningar och ritningar?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar