Nu kommer vi in på en lite svår fråga - nämligen de län där utvecklingen går åt två olika håll. Dels utvecklas trafiken på de större banorna, samtidigt som trafiken på regionalbanorna hotas på hela sträckor eller att stationer och hållplatser riskerar att läggas ned. Det är just nu aktuellt i Värmland, Östergötland, Kalmar, Jönköping och Halland.
Vi tar det, län för län;
Värmland - trafiken på både stambanor och regionalbanor är inte hotad, men "Länstrafikbolaget" vill gärna lägga ner många hållplatser, efter att ha gjort en egen utredning. Det som är konstigt här är att politikerna i länet spelar den "passiva" rollen och överlåter till "Länstrafikbolaget" att bestämma om det skall läggas ned eller inte. Efter påtryckningar från väljare och andra engagerade så verkar några politiker vilja lyssna lite i alla fall. Mest är det (MP) som lyssnar, medan andra partier vet att vänta på besked.
Östergötlands och Kalmar län - Det är ett speciellt kapitel. Regionen är överens om satsningar på pendeltågen, men har väldigt svårt att bestämma sig kring trafiken på Stångådalsbanan och Tjustbanan. Så har det varit i många år nu. På 00-talet ville det så kallade "Trafikrådet" senare Östsam , i regionen lägga ned båda banorna och Östgötatrafiken tänkte likadant. Men det gick inte vägen den gången och banorna räddades genom att nya fordon köptes in. Kalmar län bidrog till den positiva utvecklingen. Nu har några politiker i Östergötland under hösten uttryckt sig som om de inte alls vet vad som skall hända med deras banor, även om de är de som faktiskt har ansvaret och möjligheten att påverka.
Men dilemmat för Sveriges regionalbanor är att de ständigt ifrågasätts, inte bara av dem som förespråkar mer biltrafik, utan också av dem inom branschen. Det är där det största hotet finns. Nästa prövning för banorna kom våren 2015, då Trafikverkets regionala kontor i Kalmar redovisar resultatet av en så kallad Åtgärdsvalsstudie, där man "ser över" all trafik i stråken, tåg såväl som bil, buss, flyg m.m. De som projektleder uppdraget känner sig så säkra på analysen att man i juni 2105 går ut med att trafiken på banorna "är ren okynnestrafik" och borde läggas ned. Efter det blir det naturligtvis liv i luckan. Politiker reagerar på en lägre tjänstemän går ut med slutsatser innan själva utredningen är klar. Sen visar det sig att utredningen inte heller att helt snyggt genomförs. Man har glömt ta med resenärer på tågen, man överdriver upprustningskostnaden, m.m. Och än är det inte klart hur det blir.
Jönköpings län - En historia om länet som 1985 bestämde sig för att satsa på tågtrafiken och som sedan 1990 väljer att även utveckla den interregionala trafiken på alla banor mot grannlänen. Och det var ingen lätt uppgift. Kalmar länstrafik och Hallandstrafiken gillade inte tågtrafik särskilt mycket, men de hängde på ändå. Sedan har trafiken i länet utvecklats undan för undan och idag har Krösatågen att stort linjenät.
Men våren 2014 händer något. Linjen från Nässjö mot Hultsfred och Oskarshamn läggs ned, eftersom ekonomin i JLT är dålig. Det blir lite protester men nedläggningen genomförs ändå. Banan har ganska få resande, men kan i framtiden bli viktigt som anslutning till nya höghastighetsbanor.
Nu står fler banor på tur. Linjen mellan Värnamo och Halmstad har länge varit lite av ett "hatobjekt" för Hallandstrafiken och i Jönköping ser man inte någon större nytta med den. Nu ska man pröva ett koncept mer utökad trafik under tre år, men det kan lätt sinkas om man samtidigt stänger många hållplatser på sträckan.
Så hur blir det nu med banorna i Östergötland och Småland? Det finns en god möjlighet till utveckling, både i närtid och den dag Sverige får sina första höghastighetsbanor. Hoppas bara att politikerna i Jönköpings län är med på det!
En slutsats av det här är att politiker inte kan överlåta frågan om hur regionaltrafiken skall utvecklas enbart till tjänstemän på statlig och regional nivå.
Fortsättning följer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar